Dagens intelligenta konversation.
Jag gnäller: Jag behöver ett par nya toppar att ha på jobbet! Nu har jag haft de här gamla i flera år!
Sebbe: Du kan ta av mig!
Jag: Men då kommer jag ju se ut som en hip-hopare!
Sebbe: Du är ju en hip-hopare!
Jag: -...
För övrigt så har Sebbe lyssnat på Mountains? på övervåningen och jag på First Aid Kit på nedervåningen.
Klyftan växer.
Och då pratar jag inte om min bröstklyfta, för den är lika med O (ZERO) efter senaste viktraset.
Jag är så jävla känslig.
Det är så jag är.
Jävligt känslig.
Jag kan inte hjälpa det.
Det finns i mina gener.
Och varje gång jag försöker göra mig mer okänslig, så får det bara motsatt effekt, lustigt nog.
Jag har i alla fall haft ett par tunga veckor, därav bloggfrånvaron.
Min kropp har inte klarat av press och stress från att börja jobba igen som gruppledare (vilket gör mig riktigt förbannad!) och ta in och lära sig allt nytt där, till att ta hand om sjuka här hemma och samtidigt vara livrädd för att själv drabbas av magsjukan (lider av extrem kräkfobi), som jag ändå till slut åkte på och dessutom att vara ifrån mitt hjärta så mycket OCH vara den som ska stå för huvudinkomsten, som gått sådär den här månaden.
Min kropp har sagt ifrån som den brukar göra när jag blir stressad, mentalt och fysiskt, så matlusten har bland annat lyst med sin frånvaro och berövat mig på ett par kilon.
Illamående, komplett magras, spänninghuvudvärk och yrsel är andra symptom, som jag har åstadkommit (och informerat mina otroligt snälla och förstående arbetskamrater om dessa veckorna) och jag har även spekulerat i huruvida jag kan tänkas ha vaxpropp (som orsakar yrsel och illamående), magcancer, eller någon annan otrevlig sjukdom, som t.ex. hypokondri, men jag kom fram till att jag helt enkelt bara är jävligt känslig för påfrestningar.
Men nu är det dags att vända på denna oroskarusellen.
Jag ska få tillbaka min matlust och få kraft, hopp och energi i kroppen igen, för jag ska fan bli stark.
Känslig OCH stark.
Jag är inte borträknad än.
Det är jag inte förrän jag är död.
Jag tänker alltid försöka resa mig upp på nytt och bli starkare än innan.
Nu kanske ni tycker jag överdriver och är fånig, men det gör inget.
Jag kan skoja om det svåra, om mina tillkortakommanden, precis som Mia Skäringer.
Och nu ska jag bli stark igen.
Stark och jävligt känslig.
Och för att påbörja min uppbyggnad, så måste jag starta med att skala bort vissa krav på mig.
Ni vet, som jag inte klarar av just nu, för att jag är så känslig.
Jag har börjat se mig själv som en flyktig fjäril, som vägrar fångas, eller tämjas.
Även om jag lurar mig själv ibland och tror jag kan passa in i mallen, så kommer min kropp berätta att så inte är fallet.
Det känns som en passande förklaring.
Jag igår på jobbet.
Drama-Queen-Of-Fucking-Everything
Ofrivilligt uppehåll!
Det var inte planerat, att det skulle gå så lång tid sen mitt senaste inlägg, men livet kom emellan. Sjukdomar, omställningen att börja jobba igen och annat har gjort mig vansinnigt trött, så jag har helt enkelt inte orkat. Nu känns det i alla fall som det går åt rätt håll, så bered er på att dras med mig snart igen.
Sjukhelg!
Jag är ute och tankar frisk luft med mitt hjärta, som varit magsjuk och fortfarande är väldigt kinkig. Hoppas hon mår bra imorgon!
Magsjuka & en väldigt ohälsosam fobi.
Jag har inte bloggat på ett par dagar, för Sebbe har varit magsjuk och jag har varit hemma från jobbet, för att ta hand om Jasmine.
Jag har även varit minst sagt livrädd för att vi också ska få det och ofrivilligt simulerat flera obehagliga symptom, såsom frossa (kan ha varit på riktigt också, det är det som är så läskigt, att jag inte vet).
Min magsjukefobi har nått extrema höjder och jag börjar inse att jag behöver ta tag i det på något sätt. Annars kommer jag snart att gå runt i en rymddräkt med syrgastub på ryggen. Bara för att vara säker.
Nog om det nu.
Jag ska skriva av mig mer om ämnet i sinom tid (hur jag undviker plockgodis, pizza m.m. i magsjuketider, d.v.s. större delen av vinterhalvåret).
Nu mår vi alla bra i alla fall (PEPPAR PEPPAR)!
Och NEJ, jag överdriver inte. Jag känner tyvärr så här och det måste få ett slut.
Lördagsmys med bästa vännerna!
Jasmine & jag har varit hemma ensamma hela helgen, för Sebbe har hälsat på sin familj, så igår kom mina fina vänner och höll oss sällskap.
Jättemysigt!
Så glad att jag har dem!
Finaste vännerna!
Anna var gorgeous som vanligt och dagen till ära i en läcker päls.
Jasmine var liten och gullig och tog emot dem som den prinsessa hon är! <3
Fina, fina Sofia och min söta Jazzy, som minsann inte alls ville sova när vi hade så roligt besök och jag förstår henne.
Anna & snälla Freddy hade med sig glass och godis också, så vi kunde mysa till det ordentligt.
Carinas hyfsskola del 2
1) Det här med att klaga på alla småbarnsföräldrar som går på stan, äter lunch m.m. Jag förstår det inte. Framtiden är våra barn och de är BARN. Herre gud, de har väl rätt att också vara ute på stan när de vill. Innan man fått barn själv, så kan man tro att det är hur lätt som helst att anpassa sina tider efter andra och att inte åka in till en butik just vid en speciell tidpunkt, men det är precis tvärtom. Det är mycket lättare att anpassa sig innan man fått barn. Ha lite respekt och förståelse för alla människor runt omkring er och speciellt för barnfamiljer. Alla har faktiskt rätt att vara där de vill när de vill och småbarnsföräldrar behöver faktiskt också handla mat, kläder, gå till apoteket, BVC m.m. Samma gäller för äldre människor, som kanske bara vill komma ut och träffa lite folk. Låt dem vara! De får också gå på stan vilken jäkla tidpunkt som helst.
2) Ni som anser att det inte skulle vara ok att amma offentligt. Sluta. Bara sluta tycka så. Att ett spädbarn inte ska få sin näring, för att andra människor inte kan hålla blicken borta från en mammas bröst är absurt. Sluta glo! Titta åt ett annat håll! Det viktigaste av allt är att en liten bebis får mat. Och en mor med sitt barn ska inte behöva isolera sig fullkomligt, bara för att vissa inte kan se på annat om det stör dem så mycket.
Cred!
Jag måste ösa lite mer lovord över Sebbe, efter denna första veckan av föräldraledighet från hans sida (sedan i somras).
Hemmet är fint när jag kommer hem, Jasmine är supernöjd och idag fick vi jättegod blomkålsgratäng till middag.
Jag gillar det!
Dessutom har han inte snusat sedan i söndags och det är en bedrift i sig.
Titta vad påhittig han är också!
Han & Jazzy har minsann pimpat nallen och Jasmine är mer förtjust i den än vanligt och drar runt på den här hemma.
Håll utkik!
Jag ville bara informera er om att Hyfsskolan lever och i helgen kommer det att dyka upp en lektion här på bloggen.
OBS! Detta är ett tidsinställt inlägg, så just i detta nu jobbar jag förmodligen för fullt.
Uppdatering!
Det går bra för mig på jobbet och det går framför allt bra för Sebbe här hemma med Jasmine.
Jag har fått middagen serverad varje dag denna veckan dessutom och i dag blev det kassler i ugn med ananas och nötter.
Tack och lov att Sebbe har lite ny matinspiration, för min gick på sparlåga det sista.
Julklappar!
Jag har skrivit flera gånger att jag ska visa några julklappar, men det har helt enkelt inte blivit av.
Jag har haft fullt upp så att säga.
Här kommer dock äntligen några.
Den fina boxen från Body shop är från Sebbe.
Jag älskar kokos!
Hörlurarna är också från honom.
Jag älskar musik!
Dock var det inte världens bästa ljud i dessa, men de är ju rosa. :)
Parfymen fick jag av honom med och ni vet säkert redan om min förkärlek till Juicy!
Det fina rosa Mateusfatet fick vi av mina snälla föräldrar.
Uppdatering:
Jag stavade fel på "Mateus".
Ruskigt irriterande, men nu är det korrigerat!
Hahaha!
Läser Metro på jobbfrukosten och kan inte hålla mig för skratt, när jag läser detta!
Från överladdad till urlakad
Första dagen på jobbet efter flera månaders föräldraledighet gick bra.
Jag hade såklart lite ångest innan och var överladdad och darrig imorse på koffein och nervositet, som senare på eftermiddagen övergick i lätt huvudvärk när spänningen släppte, men allt gick bra.
Det kändes knappt som jag varit därifrån och jag kom snabbt in i det.
Det var roligt att träffa arbetskompisarna igen som välkomnade mig glatt och det känns gott att det nu är jag som drar in mest pengar till hushållet, för ovanlighetens skull.
Back in business.
God fortsättning!
Hoppas ni hade en trevlig Nyårsafton i går!
Vi vara bara hemma, fortfarande lite småkrassliga och tog det lugnt.
Jag är inte så förtjust i Nyårsafton och allt vad det innebär.
Stora festplaner och nya livsstilar, som ska påbörjas den 1 januari är inte riktigt "my cup of tea".
Amanda Shulmans inlägg om just denna dagen, stämmer ganska bra in på mig också, förutom tårarna kanske.
Jag vet inte om någon av mina läsare har missat att jag inte är särskilt förtjust i raketer och smällare heller.
Jag kan tycka att det är mysigt att se på långt håll, men när det kommer för nära, så tycker jag bara att det är jobbigt och obehagligt.
Särskilt när det bara känns som alla grannar försöker överträffa varandra och smälla så många som på möjligt, på så kort tid som möjligt, helt utan intresse för hur det ser ut estetiskt.
Jag tycker faktiskt att det skulle räcka om några större, allmänna ställen hade tillåtelse att smälla och att det arrangerades av utbildade.
Då kanske vi hade sluppit läsa om människor som förlorat armar, ben eller andra kroppsdelar dagen efter nyår och det hade det väl varit värt, om man så ändå bara hade räddat en arm?
Nu har jag varit tillräckligt "trist" för (inte i år, för det har ju precis bara börjat) i dag.
God fortsättning på er!
My BFF!
Jag har varit och tankat energi hos min kära vän Anna idag.
Jag önskar vi bodde närmare varandra, så vi kunde umgås oftare, för jag mår alltid lite bättre när jag träffat henne.
Jag vet att jag tjatar om det, men hon är en sådan fantastisk människa, som ger så mycket positivt.
Vi tog en promenad längs med havet och sedan fixade Anna lunch och kaffe till oss.
Mysdag!
Jag gick med Annas hund Ginny och det är en ganska stor skillnad att gå med henne jämfört med Elvis.
Ginny strosar runt bakom mig och emallanåt kändes det som att jag bara gick runt med ett löst, lätt band hängandes efter mig.
Som natt och dag!
Jag fick med mig en jättefin julklapp hem till Jasmine, som Anna alltid tänker på! <3
Imorgon får ni se vilken fin leksak det låg där i.
När jag körde hem, så var det en underbar lilaröd solnedgång precis över en kyrka, just när jag lyssnade på Mobys Stella maris.
Mäktigt.
Bra dag!
